Nyårsafton
Då var ännu ett år över. Vad har det inneburit för mig? Egentligen inget om man ser till stora saker. Allt går sin gilla gång. Är som dom flesta som läser min blogg lite låst med mina möjligheter då jag har en son på 9 år som dessutom lite av vad vi kallade förr "sen" Idag har det fått ett namn. Utvecklingsskada. Inte utvecklingsstörd. Det är skillnad fick jag lära mig. I lekmannatermer kan man säga att "störning" är permanent medan "skada" är just att man behöver mer tid men att det kommer. Sen finns det olika skalor på det men enligt läkarna så tror dom att ingen kommer att kunna märka det när han är 20-25.
Men det har blivit så att mina möjligheter är begränsade när det gäller mig själv. Men det tar jag för jag älskar honom så och skulle inte byta ut en minut, även om det kan kännas så i mörka ögonblick. Men så är det för alla föräldrar. Sen att jag är ensam gör inte saken lättare....
Sen fick jag mitt första barn-barn i somras. Juni. Lille Nemo kom till värden och han var här över jul och lyfte mitt år till över medel bara genom sin existens. det är lite märkligt det där. Hur man helt plötsligt växer och blir stolt och glad att se att man själv går vidare och finns kvar även den dag man själv är borta.
Kanske är jag inte värdens bästa på att visa det men jag tror nog att My, min älskade dotter som känner mig ganska bra, ändå såg det.
Nu ska Tom strax till sin mamma och vara med henne på nyår. Själv då?? Ingen aning. Kanske sitta här och slappa och vänta på ett samtal från kända och okända.
Har en Chatvän som vars dotter fick en blödning eller annat i hjärnan igår. Hoppas det går bra men att hon ringer om hon känner att hon behöver prata.
Så olika är våra minnen nu och för evigt om året och denna dag och vad vi minns och ska minnas.
Men jag hoppas att ni alla ändå ska hitta dom små glädjeämnen så att ni kan till slut säga att "2009 var ett bra år"
Jag har sett Toms utveckling, och fått mitt första barn-barn. Det som betyder något.
Ett bra år, 2009
GOTT NYTT ÅR
Men det har blivit så att mina möjligheter är begränsade när det gäller mig själv. Men det tar jag för jag älskar honom så och skulle inte byta ut en minut, även om det kan kännas så i mörka ögonblick. Men så är det för alla föräldrar. Sen att jag är ensam gör inte saken lättare....
Sen fick jag mitt första barn-barn i somras. Juni. Lille Nemo kom till värden och han var här över jul och lyfte mitt år till över medel bara genom sin existens. det är lite märkligt det där. Hur man helt plötsligt växer och blir stolt och glad att se att man själv går vidare och finns kvar även den dag man själv är borta.
Kanske är jag inte värdens bästa på att visa det men jag tror nog att My, min älskade dotter som känner mig ganska bra, ändå såg det.
Nu ska Tom strax till sin mamma och vara med henne på nyår. Själv då?? Ingen aning. Kanske sitta här och slappa och vänta på ett samtal från kända och okända.
Har en Chatvän som vars dotter fick en blödning eller annat i hjärnan igår. Hoppas det går bra men att hon ringer om hon känner att hon behöver prata.
Så olika är våra minnen nu och för evigt om året och denna dag och vad vi minns och ska minnas.
Men jag hoppas att ni alla ändå ska hitta dom små glädjeämnen så att ni kan till slut säga att "2009 var ett bra år"
Jag har sett Toms utveckling, och fått mitt första barn-barn. Det som betyder något.
Ett bra år, 2009
GOTT NYTT ÅR
Kommentarer
Trackback
