Skellefteå AIK. Mitt hjärta...

Jag och gubben var till Bjärtrå och tittade på hockey på storbild. Eftersom vi bor i "Foppaland" så är givetvis matcherna som visas alltid Modo. Men det är ok.
Mitt lag är Skellefteå så det passar ganska bra att fara dit och se hockey och få uppgraderat vad som händer på dom andra matcherna där, än att sitta hemma och vara nervös. För det är jag.
Att Skellefteå ledde serien när det blev juluppehåll var sååå underbart. Men samtidigt så kom Micke Rehnberg tillbaka i laget, och förlusterna startade.
Inte för att det ska betyda något, men märkligt var det iaf.
Nu vann dom borta ikväll mot Hv71 i Jönköping. Behövdes..... Nu så kanske dom får lite andrum då dom nu har Södertälje hemma nästa match och det ska vara en säker vinst. Hoppas bara att det har vänt nu och att formen är på antågande igen.

Modo:s match var inget att se förrän det var 10 minuter kvar. Inte ens "foppa" var något att kika på.
Inte färrän då som sagt. Trots 1½ år frånvaro och hänger inte med i tempot samt är tydligen  i något bråk med pucken mest hela tiden, så visade han varför han är den kultfigur han är.
För maken till passningar den mannen kan leverera går inte att beskriva. Samt att han får det att se så enkelt ut. Som om andra tänkte  "varför gjorde inte jag så?"

Hur ska han bli när han har fått yttligare 7-9 matcher på sig att komma igång, och hans kamrater börjar att förstå hur han spelar, ska bli kul. Hoppas Modo når slutspel så vi får se honom där. Samt att den berömda foten håller.....

Jag är ingen anhängare av idoldyrkan, men säger bara en sak...

Det finns bara en Peter Forsberg.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0