Hej och hå....
Då gör vi ett försök att knåpa ihop lite rader och ser hur det går.
Har varit sjuk i sensommaren. 6-7 veckor så var det en följetong av rinnande näsor, fast jag bara har en, och hosta , feber, ont halsen osv. Gick i omgångar... Men nu är jag igång sedan 4 veckor igen. Börjar äntligen kännas rätt bra efter ett pass.
Man kan tycka att 4 veckor är rätt lång tid att komma igång igen men gubbkroppen vill ha sin tid numera. Det tar tid att veva igång den. Hm, som sex då................... Väl igång så rullar det på. *asg*
Tom är hos sin mamma i helgen så det blir en trist helg. Blir en grogg eller två ikväll och kanske jobba lite med den nya tävlingsbilen. Förbereda för motorlyft. Det är en Mazda 929 sedan -84. Bakhjulsdriven. Men det blir en B20 på 2.3 liter och medföljande växellåda. Bågen sitter där redan så det värsta är gjort. Fast det är en del småsaker och ni vet hur det är med småsaker... Det som tar tid...
Sen ska Amazonen göras i ordning efter sommarens helvete. Har krånglat hela tiden. Värsta sen jag började tävlingsköra. Ni som har varit med förr vet att det var i förra årtusendet. Långt in......... Fråga min dotter....... Hon sov som bäst när hon var baby och var på tävling.
Var vi i depån och hon inte kunde somna i vagnen så var det bara att gå förbi varvande folkracebilar så somnade hon som om han var klubbad. Kanske därför hennes huvud ser ut som det gör *L* Hon var med sen mammas mage.....
Sen på det personliga planet så har det inte hänt något speciellt. Lever ensam och övergiven. *snyft* *L* Har väl träffat lite kvinnor men som jag inte känner för på det viset och även "träffat" någon på nätet som bor långt ifrån och som det inte blir något med på grund av det. Nog för att jag kan flytta om jag träffar den rätta, men hon finns inte tyvärr. Jo jag har nog pratat med en och annan, men då ska dom vilja ha mig med. Jädrans krångel *L*
Har mer eller mindre gett upp planerna och tron på att träffa något fast igen. Träffa någon när man är 65-70, då får det vara. Men som jag har skrivit förut, så saknar jag det och i viss mån lider av ensamheten.
Jag saknar tvåsamheten. Någon att komma hem till och allt det innebär att vara två. Eller fler om det är barn inblandad.
Här i Kramfors så är det en kanondag. +6 ungefär och sol.
Hörs..
Har varit sjuk i sensommaren. 6-7 veckor så var det en följetong av rinnande näsor, fast jag bara har en, och hosta , feber, ont halsen osv. Gick i omgångar... Men nu är jag igång sedan 4 veckor igen. Börjar äntligen kännas rätt bra efter ett pass.
Man kan tycka att 4 veckor är rätt lång tid att komma igång igen men gubbkroppen vill ha sin tid numera. Det tar tid att veva igång den. Hm, som sex då................... Väl igång så rullar det på. *asg*
Tom är hos sin mamma i helgen så det blir en trist helg. Blir en grogg eller två ikväll och kanske jobba lite med den nya tävlingsbilen. Förbereda för motorlyft. Det är en Mazda 929 sedan -84. Bakhjulsdriven. Men det blir en B20 på 2.3 liter och medföljande växellåda. Bågen sitter där redan så det värsta är gjort. Fast det är en del småsaker och ni vet hur det är med småsaker... Det som tar tid...
Sen ska Amazonen göras i ordning efter sommarens helvete. Har krånglat hela tiden. Värsta sen jag började tävlingsköra. Ni som har varit med förr vet att det var i förra årtusendet. Långt in......... Fråga min dotter....... Hon sov som bäst när hon var baby och var på tävling.
Var vi i depån och hon inte kunde somna i vagnen så var det bara att gå förbi varvande folkracebilar så somnade hon som om han var klubbad. Kanske därför hennes huvud ser ut som det gör *L* Hon var med sen mammas mage.....
Sen på det personliga planet så har det inte hänt något speciellt. Lever ensam och övergiven. *snyft* *L* Har väl träffat lite kvinnor men som jag inte känner för på det viset och även "träffat" någon på nätet som bor långt ifrån och som det inte blir något med på grund av det. Nog för att jag kan flytta om jag träffar den rätta, men hon finns inte tyvärr. Jo jag har nog pratat med en och annan, men då ska dom vilja ha mig med. Jädrans krångel *L*
Har mer eller mindre gett upp planerna och tron på att träffa något fast igen. Träffa någon när man är 65-70, då får det vara. Men som jag har skrivit förut, så saknar jag det och i viss mån lider av ensamheten.
Jag saknar tvåsamheten. Någon att komma hem till och allt det innebär att vara två. Eller fler om det är barn inblandad.
Här i Kramfors så är det en kanondag. +6 ungefär och sol.
Hörs..
Kommentarer
Postat av: Twiggy - Mamma till Nemo & Gravid
Ja det var då på tiden!! Du kan ju inte lägga ner bloggen i 2 månader förstår du väl!!
Postat av: Susanne
Å andra sidan, min far träffade sitt livs kärlek´när han var 80 år, så man vet aldrig ;-)
Trackback
